Virtual Persian • Lesson One

Texterna nedan kommer från Virtual Persian där de finns inspelade så att man kan lyssna på dem och läsa dem i original med arabisk skrift.

1.
nasrin – salám áqáy e karimi.
ostád – salám nasrin. hál e šomá cetore?
basrin – xubam, mersi. šomá cetorid?
ostád – bad nistam, mersi.

salám hej
áqá herr
hál hälsa
šomá ni
cetor hur
-e är
xub bra
-am jag är
mersi tack
-id ni är
bad dålig
nist är inte

Det lilla ordet e markerar att ett attribut lagts till det föregående ordet och motsvarar många gånger engelskans preposition of, t.ex. hál e šomá (jfr. eng. health of you) er hälsa. Om det föregående ordet slutar på vokal lägger man till buffertkonsonanten -y sist i det föredående ordet, t.ex. áqáy e karimi herr Karimi.

2.
rábert – salám xánom.
ostád – salám rábert, hál e šomá cetore?
rábert – bad nistam, mersi. šomá cetorid?
ostád – xubam, mersi.

xánom fru

3.

rábert – bebaxšid, man báyad beram.
ostád – xodá háfez rábert.
rábert – xodá háfez xánom.

bebaxš ursäkta, förlåt
-id (pluraländelse) ni
man jag
báyad måste
beravam (beram) jag skall gå
xodá gud
háfez beskyddare
xodá háfez hej då

báyad är ett opersonligt verb som alltid står i 3 person singular och följs av ett verb i konjunktiv som böjd i överensstämmelse med satsens subjekt, i exemplet ovan står alltså beram går i 1 p.sg konjunktiv därför att satsens subjekt är man jag.

4.
nasrin – salám rábert.
rábert – salám nasrin. cetori?
nasrin – bad nistam. to cetori?
rábert – xubam, mersi.

to du

-i (du) är

5.
nasrin – man báyad beram.
rábert – xodá háfez.
nasrin – xodá háfez.

6.
ostád – salám.
dánešjuyán – salám.
ostád – esm e man karimie.
ostád – esm e šomá cie?
rábert – esm e man rábert esmite.
ostád – va šomá?
šahin – man šahin e sardáriam.
...
ostád – nasrin kojást?

esm namn
ci vad
va och
kojá var
-st han, hon, den, det är

Attributsmarkören e används mellan persiska för- och efternamn, t.ex. šahin e sardári, men inte mellan utländska, t.ex. rábert esmit Robert Smith. Att det finns ett e- först i efternamnet beror på att persiskan inte tillåter ord som börjar på s- och ytterligare en konsonant.

7.

nasrin – šomá dánešju hastin?
aleks – na, man doktoram.
nasrin – esm e man nasrine. esm e šomá cie?
aleks – esm e man alekse.
nasrin – šomá kojáyi hastin?
aleks – man ámrikáyiam. šomá cetor?
nasrin – man irániam.

dánešju student
hastin ni är
na nej
kojáyi varifrån
ámrikáyi amerikansk
cetor? då?
iráni iransk

Exercise
amir – salám. hál e šomá cetore?
šahin – xubam, mersi. šomá cetorin?
amir – bad nistam.
šahin – esm e man šahine.
amir – esm e man amire.
šahin – šomá iráni hastin?
amir – bale. šomá cetor?
šahin – man ham irániam.
amir – šomá dánešju hastin?
šahin – bale. šomá cetor?
amir – man ham dánešjuam.

bale ja
ham också

Rösterna drar uttalsmässigt ihop man ham till manam. Att h faller bort i snabbt och ledigt uttal inträffar rätt ofta i en lång rad ord och ändelser.